Mitt möte med Dalai
Lama
I Staden Dharamsala har Dalai Lama sitt exilresidens. Det är kring
detta som man har byggt upp staden.
Än en gång tack vare vår egen Pema lyckas han med det omöjliga att
få en audiens med hans högvördige Dalai Lama. Tänk er lilla jag
från Bäreberg i Västergötland får sitta ned och prata med en sådan
person. Och vilken person sedan – hans utstrålning är helt
otrolig, man förstår varför människor gärna lyssnar till vad han
har att säga.
När man ser honom på tv ser han både liten och tanig ut, i själva
verket är han både stor, kraftig. En lurig gubbe med glimten i ögat
och som är full av humor.
När diskussionen var färdig välsignade han våra
saker vi hade med oss, så mina tibetanska smycken har blivit
välsignade av självaste Dalai Lama. Tror ni jag tänker på det varje
gång jag sätter på dem mig?
Efteråt fick vi ta en gruppbild där han själv tronar i mitten, ett
jättekul minne att ha kvar av resan.
Som om inte det här skulle vara nog så fick var och
en av oss skaka hand och säga farväl när vi gick. Undrar om man
skall tvätta den handen igen?
Detta var den stora höjdpunkten på resan till Dharamsala, även om
ingenting annat hade hänt hade det varit värt att resa dit bara för
detta enda möte.